Författarporträtt,  Skrivande

Författarporträtt – Anna Fridh

Jag heter Anna Fridh och bor i Ås som ligger strax utanför Östersund i Jämtland. Jag har skrivit en bok som jag gett ut själv via Vulkan. Boken heter ”En pil i mitt hjärta” och den finns som fysisk bok, som e-bok och som ljudbok, både via internethandeln, via ljudboksleverantörer och också via många bibliotek runt om i Sverige.

 

Jag har skrivit sedan jag lärde mig bokstäver när jag var liten. Det började med att jag samlade bokmärken, klistrade dem på papper och sedan skrev små bildtexter. Det kunde stå saker som ”Det här är pojken” osv. Jag fortsatte i den stilen, skrev hemliga dagböcker och gjorde tidningar med en kompis som vi gick runt och sålde i grannskapet. När jag var tonåring skrev jag bokmanus. Två böcker hann jag med, ett under högstadiet och ett under gymnasietiden, som båda fortfarande är opublicerade som vi säger här uppe i Norrland (och ska fortsätta vara det). Så kom livet emellan kan man säga. Jag gjorde andra saker som att resa, plugga utomlands och så småningom bilda familj, men jag har alltid sett mig själv som en skrivande person, så att författarskapet ligger i min sanna natur. Jag har alltid älskat skrivprocessen, även om jag har lärt mig att allting tar lång tid och att, som i mitt fall, det arbetet inte går att forcera.

 

Jag har skrivit sedan jag lärde mig bokstäver när jag var liten. Det började med att jag samlade bokmärken, klistrade dem på papper och sedan skrev små bildtexter.”

 

Strax innan jag fyllde 38 började jag att skriva boken. Vår dotter var spädbarn då och jag själv föräldraledig om dagarna. Jag tröttnade fort på dag-tv som tidsfördriv de stunder då flickan sov och tänkte att nu har jag tid att skriva, kanske någon timme i taget. Eftersom jag inte ville ägna en massa tid åt att fundera över vad jag skulle skriva om ”dammade” jag av en gammal bok-idé från skoltiden. Jag återanvände de karaktärer som jag skapat som tonåring och skrev om berättelsen utan att läsa min tidigare version. Med tiden, och tillsammans med en stor dos fantasi, blev resultatet märkligt nog en sorts självbiografi, trots att det är en helt genom fiktiv historisk roman. Arbetet gick i faser. Efter två år fick jag barn igen, denna gång tvillingar. Det har därmed hela tiden varit en kamp att finna tid för skrivandet. Regelbundet skickade jag in mitt omarbetade manus till utvalda förlag, och blev hela tiden refuserad. Men till sist, tror att det var 2018, fick jag ett annorlunda avslag från ett förlag som skrev och beklagade att de inte kunde ge ut boken. Detta borde publiceras, menade de, och de undrade om jag kanske redan hittat ett annat förlag som ville ge ut den.

 

I och med det visste jag att det jag hade skrivit håller måttet för utgivning och jag började fundera på att ge ut boken själv. Jag läste några handböcker i egenutgivning och gjorde allt för att boken skulle bli så bra som möjligt, inklusive anlitade en proffsig lektör innan jag gjorde sista redigeringsrundan. Målsättningen var att boken skulle hålla i en jämförelse med en professionellt utgiven bok. Det tycker jag att jag faktiskt har lyckats med. Jag är stolt och glad över resultatet, men vet också vilket otroligt arbete som ligger bakom. Nu har jag gått vidare till nästa skrivprojekt. Jag sysslar med två olika, men främst en bok som ska handla om min utbytestid som artonåring i Paraguay. Där finns mycket att berätta. Jag arbetar också med en historisk roman med anknytning till mina geografiska rötter i Norrbottens inland. Samtidigt gör jag vad jag kan för att marknadsföra min utgivna bok, trots pandemitider.

 

Mitt främsta råd till aspirerande författare är att inte jämföra sig med andra. Skriv berättelser som bara du kan skriva, hitta din egen röst. Det kan ta väldigt lång tid. Min mamma, som återkommande testläste det jag skrev, undrade förvånat efter sex eller sju år in i arbetet: ”När blev det så här bra?” Ta en paus ibland när arbetet känns överväldigande och plocka upp det igen när du känner att du hämtat andan. Om behovet att skriva och att förmedla berättelser finns i dig så är det vägen fram som är själva målet. Fokusera på arbetet, och inte på det färdiga resultatet eller på den eventuella utgivningen. Den största belöningen är inte att hålla i en bok som man har skrivit själv, utan det är att höra från de som läst boken att innehållet var engagerande, att berättelsen och karaktärerna berörde dem. Ge inte upp!

 

“Mitt främsta råd till aspirerande författare är att inte jämföra sig med andra.”

 

Vill man komma i kontakt med mig så har jag en författarsida på Facebook som heter just ”Anna Fridh författarsida” (du hittar den här). Där finns lite material kring boken som jag har lagt ut. Gå gärna in och gilla sidan! Läs också boken, givetvis. Den är lättläst och läsvänlig i sin formgivning. Många äldre personer, och även män, har läst och gillat, vilket kan verka förvånande med tanke på det unga, kvinnliga perspektivet som berättelsen utgår ifrån. Men historien är på många sätt tidlös och den är lätt att leva sig in i. För mig var inte det viktigaste att boken skulle få rätt förlagsstämpel på sig, utan just att det skulle bli en bra bok som många läser och tycker om. Därför blev egenutgivning mitt val till sist och det är inget som jag ångrar!

 

Anna Fridh, Ås Jämtland 2021-07-06

 

Vill du precis som Anna Fridh dela med dig av din författarresa i ett kommande författarporträtt?
Om du som läser detta har publicerat något (egentligen enda kravet för att få vara med) och känner att du kan tänka dig att berätta om din författarresa, så kontakta mig gärna! Då får du ett formulär tillbaka som du kan ha till grund när du skriver ihop ditt porträtt. Du når mig på jenny.hansson@midgardsormen.nu eller genom kontaktformuläret som finns här.

Följande författare har också delat med sig av sina författarresor, besök dem gärna:
Elisabeth Hochschorner, som skrivit barnboken Mo och myrorna, finns här.
Anna Breitholtz Monsén, som skrivit romanen Stranden, finns här.

Nyhetsbrev

Missa inga nyheter på bloggen – prenumerera på mitt nyhetsbrev. 

Vanligtvis skickar jag ut ett inlägg per månad. Där delger jag nyheter på bloggen och reflekterar lite allmänt kring skrivande.

2 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *