Berättarperspektiv
Veckans inlägg handlar om berättarperspektiv, något som ibland kan ställa till ordentligt med huvudbry för en aspirerande författare. Formellt sett finns det fyra former av berättarperspektiv: förstaperson, tredje person och allvetande berättare samt begränsad allvetare. I detta inlägg kommer jag att fokusera på de två första. Allt är egentligen också kopplat till begreppet berättarteknik. Men för att slippa all formalia så kör vi bara…
Först och främst, vad är då berättarperspektiv?
Kortfattat handlar berättarperspektiv om vem läsaren får följa i berättelsen. Men det handlar såklart också om hur.
Vi tar det här med VEMs perspektiv först. Vem vi får följa är alltså oftast en huvudkaraktär som berättar historien. Men man kan också få följa flera huvudkaraktärer eller rentav någon helt annan än huvudkaraktären om det finns syfte med det hela.
Låter det förvirrande? Jag reder ut det hela med ett exempel:
I min bok MYTOMANEN PÅ MADEIRA byter jag perspektiv från huvudpersonens (Rasmus) tre gånger. Jag har tre scener (som också blev egna kapitel) där det ena kapitlet drivs av en yttre berättare, ett annat av en annan reseledare på annan ort och det tredje av en charterresenär som egentligen ”bara” är en biperson i sammanhanget. Jag har egentligen två syften med perspektivbytena: Att förmedla information huvudpersonen inte känner till och att bygga upp spänningen i boken.
Berättelsen är fortfarande Rasmus alltså, men hans perspektiv täckte inte upp tillräckligt för att låta läsaren hänga med helt i berättelsen.
I mitt projekt 75 MIL TILL BERLIN har jag tre huvudkaraktärer. Där skiftar jag perspektiv mellan kapitlen så att man följer respektive huvudkaraktär genom olika händelser. Här behöver jag aldrig lägga in någon ytterligare perspektivperson eftersom huvudkaraktärerna själva kan förmedla all information som läsaren behöver.
Okej. Så huvudperson och perspektivperson behöver alltså inte vara samma person? Nej. Är det korta svaret.
HUR följer vi berättarperspektivet?
Författare skriver normalt sett i första eller tredje person, det vill säga:
JAG – Läsaren följer huvudkaraktären (eller karaktärerna) i jag-perspektiv. Kan bli lite förvirrande om du har mer än en huvudkaraktär…
HAN/HON – Vi följer huvudkaraktären (eller karaktärerna) i han/hon-format.
Vissa skribenter anser att man hamnar närmare karaktären om man skriver i jag-form. Själv skriver jag sällan i jag-form, men det kan absolut gynna vissa texter. De böcker som ges ut är till största delen skrivna i tredje person preteritum (vilket jag konstaterade i blogginlägget om tempus). Men det finns böcker som funkar alldeles utmärkt i jag-form (och även i presens). Det viktigaste är att man som författare gör ett aktivt val.
Det här med andra person då? DU-formatet?
För novellformat kan det funka alldeles utmärkt. Jag lyssnade på poddcasten Spöktimmens avsnitt om dödliga lekar 5 där en av berättelserna som lästes upp var skriven i du-format. Om jag inte minns fel så har tjejerna i Spöktimmen även tidigare läst noveller i detta format. Fungerar utmärkt i sådana här kortare texter. I detta fall även med syfte att skrämma upp läsaren/lyssnaren (vilket också funkar, nästan lite för bra). För en roman – nja, tänk inte tanken? Har gjorts och finns även utgivna böcker, men det är experimentellt… och varför tänka att du ska vara undantaget som bekräftar regeln?
Vi-format? Ni?
OMG. Vi lämnar detta omedelbart.
Säger inte att det inte går. Men OMG.
Det absolut viktigaste för att knyta an till huvudkaraktären är dock att du som författare gör det tillräckligt klart vem jag ska bry mig om som läsare. Och hur gör man då det? Ja, det är ett litet bryderi som jag bland annat reflekterat kring i mina inlägg om att bygga karaktärer…
Berättarperspektiv - sammanfattning
Det här var lite om perspektiv. Perspektiv är tätt kopplat till berättarteknik som jag kommer att reflektera kring i ett annat inlägg. Då kanske vi tar det här med berättarröst också och om det där med allvetaren. Om du någon gång läst en bok där det är knepigt att veta vem du ska fokusera på och där författaren verkar veta allt om alla? Ja, då kan det istället vara fråga om ett allvetarperspektiv – och detta är också okej om du har valt den berättartekniken med flit. Återkommer som sagt till detta.
Kom inte på några FAQ till detta ämne, men lämna gärna frågor och kommentarer i kommentarfältet om du har några!
PS. Redan på tisdag släpps ett nytt inlägg på bloggen, då berättar Elisabeth Hochschorner, som släppt barnboken My och myrorna, om sin författarresa!
Dagens övning - berättarperspektiv
Se över ditt pågående projekt med fokus på perspektiv. Har du fler än en huvudkaraktär? Vilket är syftet i så fall? Har du någon perspektivperson som läsaren får följa förutom huvudkaraktären? Vad är syftet med det?
Har du inget pågående projekt? Fundera på vilket perspektiv du helst vill prova på att skriva i.
Länktips - berättarperspektiv
För exempel på novell i du-perspektiv
Poddcasten Spöktimmen avsnitt 134, berättelsen om Bed of sorrow. Kan för övrigt rekommendera hela avsnittet (egentligen hela säsongerna, vartenda avsnitt med dessa grymma tjejer är fantastiskt). Finns där poddar finns (eller vad man nu brukar säga, u know the drill).
Tidigare relaterade blogginlägg
Här reflekterar jag kring tempus.
I sommar har jag haft en följetong om karaktärer och karaktärsbygge, du hittar inlägg 1 här. Du kan lätt manövrera dig vidare till fler av karaktärsbyggesinläggen då jag länkar allihop längst ner på denna sida.
Blanda inte ihop olika perspektiv. Undvik huvudhoppande. Jag har reflekterat kring fenomenet huvudhoppande tidigare, du hittar inlägget här.
Behöver du ytterligare hjälp och lotsning vidare i ditt skrivprojekt?
Behöver du ytterligare hjälp och lotsning vidare i ditt skrivprojekt? Jag hjälper dig gärna vidare i rollen som lektör eller skrivcoach, du hittar mina lektörstjänster här.
Nyhetsbrev
Missa inga nyheter på bloggen – prenumerera på mitt nyhetsbrev.
Vanligtvis skickar jag ut ett inlägg per månad. Där delger jag nyheter på bloggen och reflekterar lite allmänt kring skrivande.
Utvalda blogginlägg
Skönlitterär gestaltning – en introduktion
Kan vem som helst skriva?
