kritik av bokmanus
Skrivande

Hantera kritik av bokmanus

Dagens inlägg blir en fortsättning från förra inlägget som handlade om att få kritik på sitt manus. Det kan låta som att hela världen är fylld av dansande pysslingar, irländsk folkmusik, skratt, stoj och stim – så kul att du ska få utveckla din bok! Men att få kritik kan vara riktigt tufft. Därför handlar dagens inlägg om att hantera kritik av bokmanus. Alltså: Vad gör du när kritikern gått lös på din text?

All kritik är inte rätt kritik

Jag har i ett tidigare inlägg berättat om testläsare och varför jag tycker att de är ovärderliga för en författare. Det är däremot viktigt att du hittar rätt läsare till din bok. I det inlägget berättar jag också om när jag lämnade mitt första manus (som senare blev antaget) till en läsare som återkom med en tresidig sågning av boken. Jag fick inte veta vad som var dåligt – utan bara att berättelsen var osannolik och att karaktärerna var för otroliga. I senare skede förstod jag att läsaren inte tillhörde målgruppen för min roman. En feelgood med komiska inslag behöver normalt sett inte vara helt trovärdig på alla punkter – jag menar hur många hundraåringar klättrar verkligen ut genom fönster och hur många pensionärsligor rånar banker?

Problemet var att jag inte fick konstruktiv kritik. ”Den här detaljen är för otrolig…” Då hade jag kunnat åtgärda den delen. Eftersom ALLT var så dåligt enligt den här läsaren valde jag till slut att bortse från den kritiken.

Se alltså till att hitta RÄTT LÄSARE till ditt manus. Det gäller oavsett om det är en läsande vän, skrivarkompis eller lektör. Se till att den personen tycker om att läsa din genre.

hantera kritik av bokmanus

Att hantera kritik av bokmanus kan vara svårt

Du har jobbat med din bokbebis länge. Du skriver om en personlig händelse eller minne som du inte vill att någon ska ha åsikter om. Du vet att du vill ha kritik av ditt manus, men vill egentligen innerst inne att allt redan ska vara bra. Ja, det är nog en känsla alla vi som skriver ibland måste kämpa emot. Att ändra något sitter långt inne. Anledningarna till att du inte vill ändra kan vara många. Men du måste se djupare än så. Läsaren vill dig bara väl.

Pia Lerigon och Johannes Vivers har ett avsnitt i sin podcast Skrivdrömmar som heter Hur hanterar man kritik? Nedanstående är hämtat från den. Jag skriver ut referensinfo till avsnittet i länkar (rekommenderas varmt!).

Människor är programmerade att reagera på olika sätt i olika situationer. Just vad gäller kritik går kedjan såhär (i den ordningen):

  • Slå ifrån sig och försvara. Det du skrivit är redan perfekt så varför har personen åsikter kring det du skrivit?
  • Hopplöshet. Du är uppenbarligen en värdelös skribent.
  • Aha-insikt. Läsaren vill dig väl. Kanske har han eller hon faktiskt en liten poäng. Om du ändrar den och den detaljen så blir faktiskt manuset bättre.
lektör, redaktör och korrekturläsare

Pia och Johannes har flera olika tips för hur man kan tänka här och jag kan bara instämma i dem. Men det du som författare helst vill göra är att hamna direkt i fas nummer 3, dvs. aha-insikten.

Jag ska lämna mina bästa tips på hur du hamnar där:

  • Min hjärnas första reaktion är fortfarande att börja försvara. Men det brukar jag stoppa ganska snabbt. Om jag istället använder taktiken att ”lyssna in kritiken och säga så lite som möjligt” så brukar det gå bättre. Att försöka få kritikern att inse att den uppfattat hela saken fel hjälper dig inte att utvecklas. Visst, du känner din bok bäst. Men det är också det som är problemet och anledningen till att du behöver utomstående ögon på texten. Det du kan göra om du inte förstår kritikern är att fråga följdfrågor: ”Du säger att du inte förstod varför Jörgen gick till apoteket istället för till ICA. Vad var det som gjorde att du tappade bort dig?” Dvs. Ingen egen värdering i kritikerns åsikt. Tacka för kritiken och ta till dig det som är relevant.
  • Hopplöshetsfasen. Ja, den är värst. Jag hamnar fortfarande där ibland. “Jag skriver så dåligt att ingen någonsin kommer vilja läsa igen.” Men försök slå bort dessa tankar. Som författare får man oändligt antal gånger på sig att göra om, om man bara lägger manken till. Men väljer man att ge upp så är det såklart omöjligt att nå bokdrömmen. Själv skriver jag mig ur den här fasen. Om det finns en speciell passage som jag inte gillar lämnar jag den ett tag tills jag fått upp flytet igen innan jag återvänder.
  • När kritikerns åsikter fått sjunka in inser de flesta efter ett tag att denne bara ville hjälpa. Kanske hade han till och med en poäng i det där med apoteket? Om du bara får klart för dig var dina brister finns så kan du åtgärda dem. Aha! Du har en mycket bättre utgångspunkt. Och se det såhär: Vilken tur att din kritikervän uppmärksammade detta istället för refuseringsansvarige på ett förlag!?! Även om läsare inte alltid uppmärksammar och reagerar på samma saker (de kan rentav tycka olika om samma sak) så kan du ge dig på att en förlagsmedarbetare har stenkoll på struktur, karaktärsutveckling och rentav hur man skriver ett jävla bra manus. Om du får en vass läsare som uppmärksammar dig på dina brister innan så ska du vara väldigt tacksam.

Jag upplever numer att jag så fort jag spärrar ifrågasättandet av läsaren i punkt ett så hoppar jag ganska ofta automatiskt fram till punkt nummer 3. Dvs. jag går från ”ifrågasätt mig inte till att istället tänka: Vad fick läsaren att uppfatta saken såhär?”

Med det inte sagt att jag accepterar allt som sagts om mitt manus direkt, men jag kan efter att ha låtit kritiken sjunka in ett litet tag börja reflektera kring den. Förvånansvärt ofta har läsaren rätt. Och minns att läsarens upplevelse aldrig kan vara fel. Den kan vara annorlunda än din, men om läsaren uppfattat din text på ett annat sätt än du själv så är det bästa att lyssna och reflektera kring varför.

skrivkramp

Jag ska inte sticka under stol med att även jag kan hamna i en hopplöshetsfas ibland också… det tror jag de flesta av oss som skriver gör från och till.

Behöver du lyssna på allt som en läsare/lektör tycker? Självklart inte, men du ska passa dig för darlings. Dvs. passager, ord, kapitel eller uttryck som du inte vill stryka men som egentligen inte för handlingen framåt. Vi tar detta i ett separat inlägg längre fram.

Positiv kritik? Något jag inte går in på i det här inlägget är hur du hanterar positiv kritik på ditt manus. Kritik är inte per automatik negativ feedback. Alla manus kan visserligen utvecklas, men alla manus har också bra egenskaper. Det som du kan vara observant på är om du enbart får positiv respons från dina läsare – har de svarat ärligt eller är de rädda för att såra dig om de ger dig förbättringsförslag på texten? Det bästa är att välja läsare som du inte har en djup relation med. Förläggaren kommer som sagt inte att se dig som en god vän som kan bli ledsen om du blir refuserad. Hårt, men sant.

Mina bästa tips för hur att hantera kritik av bokmanus

  • Skapa distans mellan dig och texten. Ja, du har skrivit den men du ÄR inte din text. Försök se texten med en vanlig läsares ögon. Har du åsikter om hur andra skriver? Det är naturligt att andra har ögon som ser saker med din text som du själv inte ser. Det är lätt att första reaktionen är ilska och sorg över att du inte blir förstådd, men försök använda taktiken i punkt 2 nedan så blir det lättare.
  • Skippa försvarsställningen. Lyssna in det kritikern har att säga.
  • Fråga. Om du inte förstår vad kritikern tycker, eller rättare sagt varför den tycker på ett visst sätt: Våga fråga efter exempel. Du kanske tror att du behöver ändra en hel karaktärs beteende genom hela boken när det egentligen bara handlar om en enstaka handling/detalj i en scen (jag hade ett bra exempel med i förra veckans inlägg, se länk nedan).
  • Börja inte ändra i ditt manus direkt. Låt gärna åsikter sjunka in någon vecka innan du rensar bland åsikterna. Alla åsikter är faktiskt inte värda att ta hänsyn till och DU är expert på just ditt manus.
  • Anlita inte för många kritiker (dvs. testläsare) på en gång. 1-3 är fullt tillräckligt, redan där får jag själv åsikter som går stick i stäv med varandra och du kommer vara fullt förvirrad ändå.
  • Låt inte DIN egen inre kritiker ta över. Det vill säga, ge inte upp. Ingen text är perfekt. Inte ens utgivna.
Elisabeth Hochschorner

Dagens övning - hantera kritik av bokmanus

Återger övningen från förra veckan: Sätt dig ner och skriv upp tänkta mottagare av ditt manus, det vill säga vilka läsare du riktar dig till. Fundera på hur du kan hitta läsare från flera av de här grupperna. Vilka personer är mest lämpade att ha åsikter kring ditt manus?

Länktips - hantera kritik av bokmanus

Podcastavsnittet “Hur hanterar man kritik” från podcasten Skrivdrömmar med Pia Lerigon och Johannes Vivers. Det är avsnitt 31 och finns där poddar finns.


Jorun Modén har skrivit ett väldigt bra inlägg med titeln “Tål du inte kritik”
på sin sida forfattarkurs.se, du hittar det inlägget här. Rekommenderas varmt.


Förra veckan skrev jag om fenomenet att få kritik av bokmanus,
det inlägget hittar du här.
Jag har tidigare skrivit ett inlägg om testläsare. Du hittar inlägget här.
Att få kritik är en naturlig del av redigeringsprocessen, jag har skrivit om min egen redigeringsprocess här.
Du kan naturligtvis även anlita lektör om du har ekonomin till det. Inlägget om när du ska anlita lektör för att få ut det mesta av ett utlåtande finns här.
Gå en författarkurs. Inte heller ett gratis alternativ, men själv gick jag en distanskurs online där det även ingick respons på textutdrag. Jag fick alltså både lektörsläsning av utdrag samt teori i en kurs.

Behöver du ytterligare hjälp och lotsning vidare i ditt skrivprojekt?

Behöver du ytterligare hjälp och lotsning vidare i ditt skrivprojekt? Jag hjälper dig gärna vidare i rollen som lektör eller skrivcoach, du hittar mina lektörstjänster här.

Nyhetsbrev

Missa inga nyheter på bloggen – prenumerera på mitt nyhetsbrev. 

Vanligtvis skickar jag ut ett inlägg per månad. Där delger jag nyheter på bloggen och reflekterar lite allmänt kring skrivande.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *