Det här med prologer (del 1)
För att följa upp temat med hur viktig din början är på boken så kommer här ett inlägg som handlar om prologer.
Vad är en prolog?
Vad är då en prolog? Jag hittar ingen enhetlig förklaring eller någon som gör anspråk på att ha en allmän beskrivning men jag ska sammanfatta några punkter:
- Prologen börjar innan eller efter den verkliga historien utspelar sig.
- Prologen innebär ofta ett möte med en annan karaktär än huvudkaraktären, men behöver inte göra det.
- Prologen kan vara en introduktion till din genre eller en främmande värld du målat upp (t.ex. inom fantasygenren)
Okej. Vi har ett hyfsat begrepp om vad en prolog är alltså. Vi har alla sett dem i böcker vi läst. Kanske har du reflekterat kring dem. Kanske inte. Generellt upplever jag att skribenter älskar att kasta in prologer, speciellt nybörjare. När jag var ovan skribent hade jag alltid prologer. Det har jag sällan längre. Faktum är att jag faktiskt försöker undvika dem helt och hållet.
Varför gör jag det då? Menar jag att det är dåligt med prologer? Det korta svaret är nej. Det är inte alltid generellt dåligt, men det kan vara det. Bland annat beror det på vilken genre du skriver inom.
Prologer börjar från början
Men låt oss börja från början. För det är precis vad en prolog gör alldeles oavsett var den ligger kronologiskt i din berättelse. Den börjar från början genom att det är läsarens första möte med din text. Det innebär att prologen måste uppfylla alla kriterier för ditt startkapitel (läs mitt inlägg om detta, du finner det här) och du måste redan i prologen fånga läsaren och skapa känslor hos denne. Och sedan då? När prologen är slut och du startar din riktiga historia. Ja, då måste du börja om igen och dra in och kroka läsaren på nytt. Det blir liksom två starter i en. Kanske börjar du tugga på naglarna. Innebär det att jag måste kroka läsaren två gånger? Japp, exakt det. Kanske förstår du nu varför jag försöker undvika prologen?
Fördelar och nackdelar med prologer
Men jag ska försöka bena ut prologen mer. Det finns tillfällen då prologen verkligen behövs. Läsare i deckargenren är till exempel vana vid att starten inte innebär ett möte med din huvudkaraktär utan att det likaväl kan vara mordoffrets utekväll innan denne mister livet. Här har du mer spelrum eftersom läsaren automatiskt vet detta och kommer fortsätta läsa. Prologer kan också vara till fördel i genrer som utspelar sig i en annan värld, till exempel fantasy. Men här tycker jag generellt att man ändå ska vara försiktig för detaljer kring världen kan du få in på andra sätt än att rada upp dem för läsaren innan historien börjar.
Och vad är det som kan vara så lurigt med prologer? En dålig prolog (ja, jag använder faktiskt det ordet nu) radar upp en massa bakgrundsinfo kring någonting som du som författare tror att läsaren behöver för att förstå det som komma skall och så slinker det med lite extra bakgrund för att det där och det där är ju också viktigt att veta. Och till slut har du gått igenom hela huvudpersonens släktträd och till och med nått till den ingifta grenen som inte ens är med i berättelsen. Det här är INTE syftet med en prolog. Bakgrundsinfo ska du generellt vara försiktig med i ditt manus, det saktar ned tempot och kan få läsaren att lägga bort boken. Jag återkommer till bakgrundsinfo en annan gång.
Att använda prologer som pulshöjare
Som författare tycker du kanske att ditt första kapitel inte håller måttet? Men du har en prolog som kan få upp tempot lite och kasta in läsaren i berättelsen. Bra lösning, eller hur? Nej. Nej. Nej. Det är det inte. Om du triggar läsarens adrenalin i första kapitlet och sedan sänker tempot i ditt första kapitel riskerar du istället att tråka ut läsaren som sitter som på nålar för att få veta mer om det du skrev om i prologen. Risken är återigen att läsaren lägger bort boken.
Jag har själv gjort detta misstag i ett manus. Visserligen tänkte jag inte mitt första avsnitt som en prolog, men har i efterhand förstått att det nog ändå var så. Där kastade jag in läsaren mitt i en skottlossning för att det skulle bli spännande. I nästa kapitel dog tempot då jag spolade tillbaka till ”början” och hoppade in i huvudkaraktärens vanliga vardag för att därifrån lotsa läsaren vidare kring hur denne till slut skulle komma att hamna där med kulorna vinande om öronen. Jag hade blivit inspirerad av filmen Maverick där de galant balanserar detta och startar i ett spännande läge där Mel Gibson blir lämnad ute i öknen och sedan hoppar handlingen tillbaka för att förklara hur han hamnat där. Men let’s face it… Jag är ingen manusförfattare från Hollywood. Min början blev helt fel. Av flera anledningar. Först så utgav den boken för att vara en fartfylld action vilket egentligen inte alls var fallet. Sedan lurar den också läsaren som helt plötsligt kastas från en actionscen till ett betydligt lugnare andrakapitel (eller riktigt start). Som tur var fick jag feedback från en lektör som uppmärksammade mig på att kronologin förmodligen skulle bli bättre i logisk ordning. Och det blev det.
Prologer som stämningssättare
Många författare vill också gärna sätta en stämning och tycker att en prolog är ett ypperligt tillfälle att göra detta. Och det kan det vara. Men är det din enda anledning till prologen så är den enkla sanningen att den bör strykas. Vidare ska du vara försiktig med en prolog som har en annan ton eller stämning än resten av ditt manus. Det kommer göra att flera läsare kan känna sig snuvande på konfekten…
Att skriva betydelsefulla prologer
Så vad är syftet med en prolog? Prologen bör tillföra något till din början, sätta en stämning, ge någon viktig info och kroka läsaren till din berättelse.
Om du efter att ha läst igenom ovanstående ändå känner att jo, jag behöver min prolog. Vad gör du då? Generella tipset som jag har hört: Håll den så kort som möjligt. Varför? För att du inte ska riskera att hamna i fällan att dra in den där bakgrundsinfon som inte hörde hemma där. För att fortfarande hålla läsarens intresse uppe. Jaha? Tänker du. Du har minsann böcker i hyllan som innehåller världens längsta prologer och du tröttnade inte alls. Läs dem igen och se hur författaren lyckades med detta, vad driver prologen framåt? En skicklig författare kan absolut klara av att bolla en välskriven prolog. Till och med en ganska lång (vilket jag kommer ge exempel på nästa vecka). Men som nybörjare: Skippa prologen om möjligt.
I nästa blogginlägg ska jag beskriva några konkreta exempel på prologer för att ytterligare ge er lite kött på benen när ni själva funderar över prologens vara eller icke vara i era manus. Detta blogginlägg är nu släppt och du hittar det här.
Vad funderar du annars på i ditt skrivande just nu? Lämna gärna en kommentar eller skicka ett mejl och önska ämnen till blogginlägg!
Behöver du hjälp och lotsning vidare i ditt skrivprojekt?
Behöver du hjälp och lotsning vidare i ditt skrivprojekt? Varför inte boka något av mina ”den viktiga starten”-paket där jag läser och lämnar konstruktiv feedback på ditt/dina första kapitel? Du hittar information om dem här.
Nyhetsbrev
Missa inga nyheter på bloggen – prenumerera på mitt nyhetsbrev.
Vanligtvis skickar jag ut ett inlägg per månad. Där delger jag nyheter på bloggen och reflekterar lite allmänt kring skrivande.
Utvalda blogginlägg
Miljöbeskrivning och karaktär – ett samspel
Jessica Eriksson och Stefan Holm – Författarporträtt
