boka höstens lektörsläsning
Skrivande

Trovärdig dialog (eller det här med att skriva dialog del 5)

Dagens inlägg om dialoger är ytterligare ett område som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det handlar om HUR karaktärerna pratar med varandra och hur du som författare får till en trovärdig dialog.

Vad är trovärdig dialog?

Ett tips aspirerande författare ofta får är att göra miljöer och karaktärer så trovärdiga som möjligt, det finns hela böcker som fokuserar på hur författaren kan måla upp dessa saker. Ofta ges tipset att studera människor och se hur de beter sig för att sedan applicera detaljer och egenskaper hos romankaraktärer. Detsamma blir lite knepigt när det handlar om trovärdig dialog.

Tänk dig att du slår dig ner på ett café och tjuvlyssnar på en konversation vid bordet bredvid. Om du skulle skriva ner samtalet ordagrant kommer du få med allt möjligt småprat, en massa ”eh…”, ”mm”, hummanden och så vidare. Alldeles oavsett hur intressant ämnet är som personerna pratar om så kommer du omöjligt kunna hålla intresset uppe hur länge som helst för det finns inte heller en röd tråd när vi pratar med varandra i verkligheten.

Det författaren måste göra är alltså att koka ner replikerna i en roman till det som är väsentligt för handlingen. Jag kommer att återkomma till detta så småningom när jag skriver om att redigera dialog för det krävs ofta en gedigen rensning innan en dialog sitter.

sugen på bloggskrivande

Hur blir dialogen trovärdig?

Rent krasst låter det hela väldigt enkelt. Men enligt mig tar det tid och övning att lära sig att få till trovärdig dialog som också låter naturlig. Jag ska dela med mig av några tips och exempel nedan.

Tänk igenom HUR karaktärerna pratar med varandra. Personer yppar inte information de redan känner till, utan den får i sådana fall antydas på andra sätt.

Exempelvis:

”Greta, nu är det mors dag och vi skulle åka till min mamma. Kom nu”, sa Roger.

Det här blir inte naturligt. Greta har naturligtvis redan koll på både att det är mors dag och att de ska till makens mamma. Mer naturligt blir istället:

”Nu har du suttit en evighet på toaletten, Greta! Ska du låta morsan vänta på oss hela eftermiddagen?” sa Roger.

Meningen blir mer naturlig konversation samtidigt som information antyds om att 1) De ska till Rogers mamma 2) Greta kanske inte är så sugen på att besöka svärmor eftersom hon sitter inlåst på toaletten (dvs. karaktärsgestaltning). Läsaren får inte veta att det är mors dag, men det får istället framgå av gestaltningen på annat sätt, till exempel genom att de har med sig en bukett blommor eller liknande och det kan också fungera att Roger säger ”Grattis på mors dag” till sin mamma.

trovärdig dialog

Se också om du kan ge dina karaktärer mer ”egna” röster. Det kan handla om ord som en karaktär använder frekvent (och med frekvent innebär det inte i varje mening, för det blir för jobbigt att läsa). Ålder, kön, uppväxtförhållanden har stor påverkan på hur vi pratar. Det här får man bra koll på genom att vistas med den tänkta målgruppen!

Dialekt då? Jag ser ofta frågor från aspirerande författare som handlar om brytningar och karaktärer som pratar andra språk i romaner. Hur ska detta markeras?

Specifika ord från dialekter kan användas ibland, det ger en viss krydda till texten och läsaren tycker om genuin text och det som känns äkta. Men att skriva alla repliker en karaktär har (förutsatt att den personen har fler än en) på dialekt eller ett annat språk är inte att rekommendera. Det räcker att markera hur karaktärerna pratar en gång i sammanhanget. Ofta behöver du alltså INTE skriva ut hur brytningen låter, utan att beskriva den räcker gott.

Jag ska ge två exempel från min roman 75 mil till Berlin. Boken handlar om tre svenskar som bor i Berlin och de kommunicerar självfallet ofta på andra språk än svenska i boken. Dock är boken skriven på svenska och språkbyten markeras där de görs.

Exempel på andra språk och brytningar från 75 MIL TILL BERLIN

Det här är ett utdrag från första kapitlet där karaktären Samuel befinner sig på DDR-museet i Berlin. Han är bedrövlig på engelska. Jag har löst det genom att helt enkelt beskriva det i texten:

Efter att mannen försvunnit var Samuel och blondinen ensamma kvar i lokalen, sånär som på tonåringarna som lekte rallyförare i sätet på den beigea Trabanten.
  Han kikade fram bakifrån vykorten och harklade sig.
  ”Hej Samuel”, sa kvinnan på engelska samtidigt som hon lindade en hårslinga runt fingret. ”Redan tillbaka? Var inte du här i onsdags?”
  Att han aldrig mindes vad hon hette. Men namnbrickan talade om det. Lena. Det måste han komma ihåg.
  ”Jo”, sa Samuel medan han drog handen genom den blonda, vaxade luggen. Han fortsatte på sin knaggliga engelska. ”Mycket folk i dag.”

Ett annat exempel på när karaktärerna pratar engelska med varandra finns i ett av Joakims kapitel. Han är tillsammans med en vän (Daniel) på besök hos sin syster (Kristina) i Sverige. Språket etableras med en mening på engelska men övergår sedan till svensk text, det tillkommer också en förklaring kring att de annars brukar prata tyska. Jag försöker väva in språket så gott det går utan att läsaren ska reflektera närmare kring det eller haka upp sig på det. (Nu kör vi! De är mitt uppe i ett parti Monopol):

  ”Hur går det med bussbolaget?” sa Kristina.
  Samuel och Freddie skulle köra upp om en vecka, förhoppningsvis skulle någon av dem klara det så de kunde åka och hämta bussen Samuel hävdade att han hittat. Joakim fnyste. Han hade fortfarande inte fått några konkreta uppgifter vare sig om fordonet eller vilken summa han behövde lägga ut.
  Joakim landade på systerns station och sträckte över pengarna.
  ”I guess it will go down the drain as usual.
  Det var ovant att prata engelska. Han och Daniel talade alltid tyska, men Kristinas kunskaper i språket var begränsade.
  ”Du är lika positiv som vanligt, hör jag.” Kristina rätade på sig och stötte emot en av flyttlådorna intill köksbordet med armbågen.

Det finns såklart mängder av sätt att försöka få till trovärdig dialog på. Och varje genre sätter olika krav på författaren. Nästa gång kommer Tua Burlin att dela med sig av hur hon har tänkt då hon skriver dialog i sin historiska romance Konungens sändebud. Det är ett inlägg jag starkt rekommenderar!

Länktips trovärdig dialog

Har du missat Kent Klint Engmans rolltolkning av några av karaktärerna från Snuten på Dårön? Då rekommenderar jag en titt på det här inlägget med videos där Kent läser som sina karaktärer: Du hittar inlägget karaktärens röst här.

Tidigare inlägg om att skriva dialog:
Skönlitterär dialog – en introduktion, finns här.
Anföringstecken, finns här.
Talmarkörer och tempus, finns här.
Puls i dialog, hittar du här.
Att gestalta genom dialog, hittar du här.
Tua Burlin gästbloggar om historisk dialog, del 1 finns här.
Tua Burlin gästbloggar om historisk dialog, del 2 finns här.
Att redigera dialog, finns här.

Dagens övning - trovärdig dialog

Se över ett stycke i din egen text där du har skrivit dialog. Hur talar karaktärerna? Delger de information som andra karaktärer redan borde veta om? Om du skulle ta bort talmarkörer som “sa” förstår man fortfarande vem som pratar genom att se på ordvalen i replikerna?

Om du inte har en påbörjad text: Försök att aktivt fundera över hur du kan framhäva din karaktärs bakgrund i sättet som han eller hon talar på.

PS. Mytomanen på Maderia har fått släppdatum...

Du har väl inte missat att min ljudbok nu har fått både omslagsillustration och uppläsare samt finns sökbar på Storytel? Läs mer här.

Behöver du ytterligare hjälp och lotsning vidare i ditt skrivprojekt?

Behöver du ytterligare hjälp och lotsning vidare i ditt skrivprojekt? Jag hjälper dig gärna vidare i rollen som lektör eller skrivcoach, du hittar mina lektörstjänster här.

Nyhetsbrev

Missa inga nyheter på bloggen – prenumerera på mitt nyhetsbrev. 

Vanligtvis skickar jag ut ett inlägg per månad. Där delger jag nyheter på bloggen och reflekterar lite allmänt kring skrivande.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *